Vecka 42

Nu gör vården en plan tillsammans med dig

Du har passerat beräknat datum, och nu tar vården ett tydligare grepp om väntan. Det betyder inte att något är fel. Det är ett sätt att följa hur du och barnet mår och att planera tillsammans med dig för hur förlossningen kan komma igång om den inte startar av sig själv.

Din kropp den här veckan

Väntan kan kännas olika. En del upplever den som en välkommen paus, andra blir frustrerade eller oroliga när datumet har passerat utan att något händer. Du kanske också har graviditetsbesvär och känner dig otymplig, vilket kan vara jobbigt. Du kan prata med barnmorskan om hur du mår.¹ Passa på att vila och äta bra så att du har energi inför förlossningen.¹

Den här veckan i vården

Vad som händer när du passerar beräknat datum skiljer sig mellan regioner.¹ Ofta avslutas besöken på barnmorskemottagningen någon gång efter 40 fullgångna veckor, och därefter följs du upp på förlossningsavdelningen.¹ Socialstyrelsens nationella riktlinjer rekommenderar att du erbjuds en riskbedömning i graviditetsvecka 41+0–41+2 och att en igångsättning planeras före 42+0 om förlossningen inte har startat. Bedömningen anpassas efter dig och kan till exempel innehålla CTG, blodtryck och en viktuppskattning av barnet.²

Riskerna med att gå över tiden

För de flesta innebär det inga problem att gå över tiden.¹ Efter 42+0, när graviditeten räknas som överburen, blir komplikationer för barnet något vanligare.³ Moderkakan kan fungera sämre, så att barnet får mindre näring och får svårare att få tillräckligt med syre under förlossningen. Mängden fostervatten kan minska, barnet kan bajsa i fostervattnet, och ett barn som väger över 4,5 kg kan ha större risk för komplikationer vid förlossningen.¹ Därför ska förlossningen helst ha startat, eller barnet vara fött, före 42+0.²˒³

Igångsättning

Flera studier har jämfört igångsättning vid ungefär 41 hela veckor med att vänta. En sammanställning av 34 studier (med sökning till juli 2019) tyder på att något färre barn dör när man sätter igång, men det handlar om mycket små tal: omkring 3 av 1 000 barn när man väntade och 0,4 av 1 000 vid igångsättning.⁴ Därefter publicerades den svenska SWEPIS-studien, som avbröts i förtid och som har ifrågasatts, eftersom tidiga avbrott kan överskatta effekten.⁵˒⁶ Socialstyrelsen bedömer att underlaget inte räcker för att säga om rutinmässig igångsättning redan vid 41+0–41+2 minskar risken för att barnet dör.² Du kan vara med och påverka vad som passar dig bäst.¹ Ibland blir en igångsättning aktuell också på grund av stor oro hos dig, och då fattas beslutet efter samtal med barnmorska och läkare.³

Så går en igångsättning till: ofta används flera metoder i kombination, till exempel tabletter eller gel som mognar livmodertappen, en ballongkateter, att barnmorskan tar hål på fosterhinnorna och ett värkstimulerande dropp.³ Det kan ta två till tre dygn från att igångsättningen börjar tills förlossningen startar, ofta kortare om du har fött vaginalt förut.⁷

Hinnsvepning

Vid hinnsvepning lossar barnmorskan eller läkaren fosterhinnorna från nedre delen av livmodern vid en vaginal undersökning. Det kan kännas obehagligt eller ibland lite smärtsamt, och du kan avbryta om det gör ont. En mindre blödning, brunaktiga flytningar och sammandragningar är vanligt och inte farligt.⁸ En Cochrane-sammanställning av 44 studier med 6 940 kvinnor visar att hinnsvepning gör det något vanligare att förlossningen kommer igång av sig själv och något ovanligare att behöva en formell igångsättning, medan antalet kejsarsnitt inte skiljer sig. Tillförlitligheten i beläggen är låg.⁹

När du ska höra av dig

Kontakta förlossningen om du får regelbundna värkar eller om vattnet går.¹⁰ Hör också av dig utan onödig fördröjning om barnet rör sig mindre eller annorlunda än vanligt.¹¹ Du kan alltid kontakta barnmorskemottagningen eller förlossningen om du får besvär mellan dina besök.¹

Källor

1. 1177 Västmanland, “Att gå över tiden”
   https://www.1177.se/Vastmanland/barn–gravid/graviditet/om-graviditeten/att-ga-over-tiden-nar-du-ar-gravid/
2. Socialstyrelsen, nationella riktlinjer, Förlossning
   https://www.socialstyrelsen.se/kunskapsstod-och-regler/regler-och-riktlinjer/nationella-riktlinjer/nationella-riktlinjer-graviditet-forlossning-och-tiden-efter/rekommendationer/forlossning/?tab=2
3. Karolinska, “Igångsättning av förlossning (induktion)”
   https://www.karolinska.se/for-patienter/graviditet-och-forlossning/dags-att-foda/induktion
4. Middleton P m.fl. (2020), Cochrane, CD004945.pub5
   https://www.cochrane.org/evidence/CD004945_induction-labour-improving-birth-outcomes-women-or-beyond-term
5. Karolinska Institutet, nyhet om SWEPIS (originalartikel BMJ 2019, https://doi.org/10.1136/bmj.l6131)
   https://news.ki.se/new-study-shows-lower-mortality-from-induction-of-labor-at-41-weeks
6. Drevin J, Hansson M, Läkartidningen 2020, “Swepis har lett till överilade ändringar i förlossningsrutiner”
   https://lakartidningen.se/klinik-och-vetenskap-1/kommentar/2020/02/swepis-har-lett-till-overilade-andringar-i-forlossningsrutiner
7. 1177, “Igångsättning av förlossningen”
   https://www.1177.se/barn–gravid/forlossning/olika-satt-att-foda-barn/igangsattning-av-forlossningen/
8. Karolinska, “Hinnsvepning”
   https://www.karolinska.se/for-patienter/graviditet-och-forlossning/dags-att-foda/hinnsvepning/
9. Finucane EM m.fl. (2020), Cochrane, CD000451.pub3
   https://www.cochrane.org/evidence/CD000451_membrane-sweeping-induction-labour
10. Karolinska, “Har förlossningen startat?”
    https://www.karolinska.se/for-patienter/graviditet-och-forlossning/dags-att-foda/har-forlossningen-startat
11. Region Skåne, “Minskade fosterrörelser”
    https://vardgivare.skane.se/siteassets/1.-vardriktlinjer/regionala-riktlinjer—fillistning/minskade-fosterrorelser.pdf